Way Out West Dag 2.

Andra dagen på Way Out West mötte jag upp Sandra och Elin.
Det var helt fruktansvärt varmt!

Alla vi hade tagit på oss helt fel kläder eftersom SMHI sa att det skulle regna. Det var 30 grader varmt och sol!

image23

Sandra hade dessutom svarta byxor, svarta strumpor och svarta skor! Haha!
Men vi tänkte att det går säkert över och gick för att kolla på Shout Out Louds. Där såg det ut som om 200 pers lagt sig i gräset och dött av utmattning från värmen! Det var olidligt.

image24

Så vi bestämde oss för att åka "hem" och byta om och sedan komma tillbaka till Regina Spector och Erykah Badu.
Men när vi kommer tillbaka vid 17 - tiden så har molnen börjat hopa sig och så fort vi kommer in på området igen så börjar det regna. Jag har min regnponcho och sätter mig framför stora scenen för att vänta på Erykah Badu. Sandra och Elin drar till Regina Spector.
TACK FÖR REGNPONCHOS!!
Det började monsunregna igen en halvtimme innan Erykah. Och om jag inte hade haft den hade jag blivit galen.
Sen slutade det självklart regna när hon började spela.

Sen vill jag EFTERLYSA:
Rosmarie som stod bredvid mig på Erykah Badu.
Hon går på Piteå musikhögskolas studiolinje och spelar keyboard!
Jag skulle gärna vilja ha kopior på dina Erykah bilder...

Min kamera lade av, antagligen av vattenskador mitt under spelningen. Så jag fick typ bara två bilder.

image25

Sen gick jag och letade efter Sandra och Elin vid öl-området. Då stötte jag ihop med Salem smalem. Som det självklart alltid är trevligt att träffa på lite...överallt... hmm...
"Jag är inte konstig för att jag råkar vara där du är, överallt, alltid. Jag lovar!" - brukar vara tankegången som pågår i mitt huvud varje gång jag träffar honom...
Och vilken tur jag hade att hans kompis kände igen mig från sist jag var i Göteborg och träffade dem. Han var ju tvungen att fråga om jag var "en sån där groupie" och om det var ett "sånt förhållande vi hade till varandra". Vart än Salem går, där är jag.
Så sjukt pinsamt att jag hoppas att det går ett halvår till innan jag stöter på honom igen. Så att han kanske glömt bort allt det pinsamma.
Nej. Ok. Kanske inte sååå länge....

Ölen som fanns inne på det inhängnade, vaktade, 20 årsgräns-området på Way out west var förresten utspädd till 90%. Det var BARA vatten. Eller typ saft. Som kostade 50 spänn. Så jag lät bli.
Jag tänkte inte spendera mina pengar som jag stått i kö för i tre timmar, till blaskig, overpriced ful-öl!

Sen kom surprisen att Lily Allen ställt in (TACK!) och att Teddybears feat. Mapei skulle spela.
Jag måste säga att det var den bästa spelningen på hela Way out west! Sjukt, sjukt, sjukt BRA!
Jag tappade bort mitt posse, så jag stod vid den stora skärmen med massa folk och dansade i leran.

Sen var det dags för den allra sista konserten på WOW. Kanye West.
Jag måste säga att det var mycket bättre än vad jag tänkt mig. Och eftersom det var den sista spelningen för festivalen så var ju verkligen ALLA där och tittade.
Det vart en sjuk dans-fest vid den sidan om scenen som vi stod på. Och när de spelade Stronger och Golddigger så typ dog jag och Sandra! Det var Fan-bloody-tastic!

To be continued....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0