Sjukdag på söder.
Jag gjorde som hälfen av Stockholm idag och sjukanmälde mig. Jag tänkte guuud vad skönt det ska bli att få gå och sätta sig i nån park och läsa en bok i solen....
Så min resa börjar med ett pendeltåg. Som självklart stannar AV i Älvsjö pga en nedriven elkabel.
Så vi sitter där som fån allihopa på tåget och vet inte när vi kommer att få åka.
På perrongen bredvid står också ett tåg. Helt tomt.
Efter ett tag säger den intelligenta rösten från högtalarna att det tåget som står tomt antagligen kommer att få åka före oss eftersom det har väntat längre...
Först händer ingenting... sedan sakta men säkert så börjar folk röra på sig. Tills de blir helt tokiga och börjar SPRINGA till det andra tåget....
Jag viker mig och kliver också av. Precis när jag satt foten på trappsteget till det f.d tomma tåget så säger den nya intelligenta rösten att det kommer att ta tid innan de också får åka och att det är bättre att ta bussen till Gullmars om man ska in till stan....
Jag orkade inte vänta mer så jag börjar gå mot bussarna... I mitt bakhuvud snurrade tanken om hur ironiskt det skulle vara om de stängde dörrana och fick åka precis när jag börjat gå...
Så jag kommer ner till bussarna på Älvsjö station. FUUUULLLLT med folk. Kliver på...snarare pressar mig på bussen till Gullmarsplan. En svettig, tjock tant bakom mig kuffar hela tiden på min väska. Som om det är JAG som tar upp mycket plats. Hon har ju en hel KVADRATMETER att stå på själv eftersom ingen vill stå i närheten av hennes odör! Framför mig står tre stora gubbar med lökringarna FROM HELL!
Och vem har sagt att det går FORT att ta 144an till Gullmars?! Det tar ju en evighet! Och tydligen så går inte pengarna från höjningen på SL biljetterna till luftkonditioneringen!! Det var helt bloody unbeliveble! Jag var helt kladdig när jag klev av efter typ en halvtimme.
Väl inne vid Skanstull, på väg till Nytorget, så fäller alla träd längs vägen gigantiska dammråttor som fastnar på min solskydds kladdiga hud! När jag kom fram och satte mig i gräset såg jag ut som om jag hade blivit rullad i tjära och fjädrar.
Sen slog hettan till. Det var helt sjuuukt varmt. Jag stod inte ut i mer än en timme. Sedan tog jag bakgatorna i skuggan på väg till Södra station.
Så min resa börjar med ett pendeltåg. Som självklart stannar AV i Älvsjö pga en nedriven elkabel.
Så vi sitter där som fån allihopa på tåget och vet inte när vi kommer att få åka.
På perrongen bredvid står också ett tåg. Helt tomt.
Efter ett tag säger den intelligenta rösten från högtalarna att det tåget som står tomt antagligen kommer att få åka före oss eftersom det har väntat längre...
Först händer ingenting... sedan sakta men säkert så börjar folk röra på sig. Tills de blir helt tokiga och börjar SPRINGA till det andra tåget....
Jag viker mig och kliver också av. Precis när jag satt foten på trappsteget till det f.d tomma tåget så säger den nya intelligenta rösten att det kommer att ta tid innan de också får åka och att det är bättre att ta bussen till Gullmars om man ska in till stan....
Jag orkade inte vänta mer så jag börjar gå mot bussarna... I mitt bakhuvud snurrade tanken om hur ironiskt det skulle vara om de stängde dörrana och fick åka precis när jag börjat gå...
Så jag kommer ner till bussarna på Älvsjö station. FUUUULLLLT med folk. Kliver på...snarare pressar mig på bussen till Gullmarsplan. En svettig, tjock tant bakom mig kuffar hela tiden på min väska. Som om det är JAG som tar upp mycket plats. Hon har ju en hel KVADRATMETER att stå på själv eftersom ingen vill stå i närheten av hennes odör! Framför mig står tre stora gubbar med lökringarna FROM HELL!
Och vem har sagt att det går FORT att ta 144an till Gullmars?! Det tar ju en evighet! Och tydligen så går inte pengarna från höjningen på SL biljetterna till luftkonditioneringen!! Det var helt bloody unbeliveble! Jag var helt kladdig när jag klev av efter typ en halvtimme.
Väl inne vid Skanstull, på väg till Nytorget, så fäller alla träd längs vägen gigantiska dammråttor som fastnar på min solskydds kladdiga hud! När jag kom fram och satte mig i gräset såg jag ut som om jag hade blivit rullad i tjära och fjädrar.
Sen slog hettan till. Det var helt sjuuukt varmt. Jag stod inte ut i mer än en timme. Sedan tog jag bakgatorna i skuggan på väg till Södra station.
Kommentarer
Trackback
