Höstlooov!
Woho!
Lov!
Güüüd vad skönt!
Jag är iof fortfarande lite småförkyld. MEN det ska inte stoppa mina äventyr!
Det började ju väldigt trevligt.
Jag vaknade kl 13, åt frukost och kollade på Herkules (Disney) med min syster. Fantastisk film måste jag säga.
Dagen kommer väl fortsätta med att jag Facebookar och... ja. hmm inte så mycket annat... Jag menar. Jag har ju lov trots allt.
Men! Imorgon kommer en höjdpunkt! Jag ska få äran att umgås med kära Erikboy. Lite vin, en bra film.
Det ser jag fram emot!
Grattis till Moa och Hanna som blivit sambos!
Kärlek!
Lov!
Güüüd vad skönt!
Jag är iof fortfarande lite småförkyld. MEN det ska inte stoppa mina äventyr!
Det började ju väldigt trevligt.
Jag vaknade kl 13, åt frukost och kollade på Herkules (Disney) med min syster. Fantastisk film måste jag säga.
Dagen kommer väl fortsätta med att jag Facebookar och... ja. hmm inte så mycket annat... Jag menar. Jag har ju lov trots allt.
Men! Imorgon kommer en höjdpunkt! Jag ska få äran att umgås med kära Erikboy. Lite vin, en bra film.
Det ser jag fram emot!
Grattis till Moa och Hanna som blivit sambos!
Kärlek!
Höll på att glömma:
Jag måste ju visa upp mina nya fantastiska vinterpjucks:
My tribute to Napoleon Dynamite.
Jag måste ju visa upp mina nya fantastiska vinterpjucks:
My tribute to Napoleon Dynamite.
Sjuk!
Jag orkar inte mer! Nu har jag gått och varit förkyld och haft hostan from HELL i mer än en vecka!
Jag har prövat alla olika sorts häxbrygder och mediciner och inget hjälper! Jag blir tokig!
Jag kan ju inte göra nånting ordentligt i skolan. Nackdelen med att vara sångare är att så fort man blir sjuk så är det ju kört. Du kan ju inte göra annat än att vänta tills det blir bra....
Och jag kan inte vänta!
Jag går runt med lock för öronen och måste be folk upprepa allt de säger som en gammal nucka! Jag behöver en dån där tratt som åldringar har:
Jag har prövat alla olika sorts häxbrygder och mediciner och inget hjälper! Jag blir tokig!
Jag kan ju inte göra nånting ordentligt i skolan. Nackdelen med att vara sångare är att så fort man blir sjuk så är det ju kört. Du kan ju inte göra annat än att vänta tills det blir bra....
Och jag kan inte vänta!
Jag går runt med lock för öronen och måste be folk upprepa allt de säger som en gammal nucka! Jag behöver en dån där tratt som åldringar har:
Bluetooth på pendeln
För några veckor sedan åkte jag hem rätt sent från skolan. Skittrött och allmänt sur på livet.
På tåget kliver det på tre Lugna Gatan killar jag tänker inte så mycket på det. De ställer sig vid dörrarna.
Jag sitter och lyssnar på min musik. Minding my own business.
Helt plötsligt får jag en bluetooth förfrågan på mobilen av någon som kallar sig för "Bertil von Cleepers".
Jag tittar lite försiktigt runt omkring mig. Men det sitter bara massa pensionärer överallt och (för att generalisera vilt) de verkar inte vara så tekniska.
Trycker bort det. Men får en till förfrågan direkt. Det här pågår i typ 5 minuter.
Då får jag nog och vänder mig om för att se vem idioten är. Jomenvisst. Bertil Von Cleepers är ju självklart en av Lugna Gatan killarna som står och glor med mobilen riktad åt mitt håll. Jag slänger en ilsken blick och trycker bort det igen. Sen ska jag tack och lov gå av så jag slipper snubbens sjuka omogenhet.
Idag är jag på väg hem på pendeln efter en lång fika med Patrik. Träffar Annie på perrongen, sitter och pratar på tåget.
Helt plötsligt händer det igen. En bluetooth förfrågan av någon som kallar sig för "Krugge" eller nåt sånt. Jag trycker bort det. Fortsätter konversationen.
Det händer igen. Den här gången är det BERTIL VON CLEEPERS igen!
Nu tittar jag upp. Ser fyra Lugna Gatan killar står och fipplar med alla sina mobiler.
Jag fattar inte hur psyket fungerar på dessa idioter. Tror de seriöst att ett bra sätt att flirta med någon är att skicka bilder via bluetooth på pendeltåget? Vad tror han att jag ska göra sen? Tror han att jag ska följa med honom hem eller nåt när han inte ens har mage att gå fram till mig och snacka med mig som en normal person? Det måste verkligen vara den absolut sista hjärncellen i killens skalle som vaknade till liv på något sätt och sa: "Ja! Jag har en bra idé!"
Idjööt.
Because people like to say "Salsa"...!
I Lördags var jag på München Bryggeriet för att se Calle Real! Ett tio-manna band som spelar timba.
Kvällen började ju bra med att alla som jag skulle gå med ställde in och var sjuka eller hade andra planer. Så jag drog dit själv. Tänkte att jag känner ju ändå två i bandet och jag vill ju verkligen se spelningen så vad spelar det för roll om ingen annan vill gå!
Jag kommer dit och bandet sitter och super på en krog på söder nånstans... Det var ju inte så peppat att vara där själv, men samtidigt är det väldigt kul att för en kv'll bara betrakta.
MEN så småningom så började folk röra sig ut på dansgolvet i sora salen där de skulle spela. DJ:n spelade Salsamusik och var tydligen ett väldigt stort fan av låtar omgjorda TILL salsa. Jag hörde under den första timmern salsa-versionen av: Für Elise, Rosa Pantern-temat och nån James Bond låt...
Det tog ett bra tag innan de började spela. Vid den här tiden var dansgolvet fullt och alla tjejer blev snurrade till höger och vänster...
Ja just det: Kan tilläggas att jag inte kan dansa Salsa! Så jag var kvällens Wallflower...!
När de väl började spela så var det ett riktigt drag! De var sjukt bra. DÅ stod jag inte still en sekund!
De körde ett set, sen var det paus. Jag gick ut en stund och kom tillbaka. Blev raggad på av en grek som inte pratade svenska.
Sen spelade de ett set till. Efter det så gick jag omkring och letade efter mina vänner. Men jag hittade inte en enda.
Gick in i en annan del av lokalen där de hade ett dansgolv som de spelade just timba på. (Ute på stora golvet spelade de Salsa).
Där sprang jag på basisten i bandet. Han drog den mest uttjatade repliken en musiker kan dra: "Jag såg dig från scenen...". Ja, det är klart du gjorde...
Sen skulle han dansa med mig och DROG ut mig på dansgolvet. Mannen kan inte dansa. Och han var fruktansvärt full. Det var inte dans. Det var mer som att han försökte använda mig som stöd för att inte däcka.
Sen började han verkligen trycka sig emot mig och då fick jag nog och ursäktade mig med att jag skulle leta efter mina vänner.
Gick ut till stora dansgolvet. Där började en annan kille ragga. Han började såklart med att fråga om jag ville dansa. Nej.
Sen så började han berätta om att han och hans kompis som är ingenjörer har kommit på en teori om att det bara finns 100 personer i den här stan som man kan vara kompatibel med. Inte mer.
Han började med att fastställa att det bor 1 miljon i den här stan. Sen börade han dra bort fler och fler. En halv miljon är av det andra könet, 100.000 är mellan 20-26 år, 40.000 är upptagna, 10% är gay osv.
Han malde på och malde på. Han hette förresten typ Herman eller nåt.
Till slut så kom han fram till sitt resultat. Jätteintressant. Verkligen.
Jag fick till slut tag på mina vänner som satt nere på backstage området och söp ner sig.
Nu var kl snart 4 på morgon och stället skulle stänga. Då passade vi på att gå upp och dansa. Min vän: M lärde mig att dansa lite Timba. Vilket var jättekul!
Stället började stänga.
Jag drog hem. Bandet stannade kvar. Kom hem kl 5.
Efter 3 timmar gick jag upp för att gå till jobbet...